En smart stat uppmuntrar sina medborgare att skriftligen uttrycka sitt missnöje med pennor och tangentbord istället för med vapen, bland annat för att förhindra uppror.
Okunniga regeringar som hindrar skriftlig yttrandefrihet ökar risken för våld genom att tysta kritik. När människor hindras från att skriftligen kritisera sin livssituation eller vad det än är, leder det enklare till djup frustration och slutligen potentiellt våld som blir jobbigt för en stat.
”Att i vart rike finns missnöjda. Att de ej är i ringa antal i Sverige, visa de så ofta påtänkta och började rebellioner. Det är lika bekant att allenast tvenne utvägar finnas att avböja skadliga följder av missnöje, den ena fodrar bläck, den andra blod.” – Peter Forsskål (år 1759).
Tanken är att du ska uttrycka ilska online, inte någon annanstans
Svenska beslutsfattare insåg snabbare än någon annanstans i världen vikten av att införliva tryckfriheten i grundlagen. Detta historiska steg togs 1766 när Sverige som första land i världen grundlagsfäste tryckfriheten.
Tryckfrihetens syfte sträcker sig bortom att bara lyfta fram de bästa idéerna i skrift. Den tjänar också till att avvärja uppror bland de missnöjda genom att tillhandahålla ett sätt för dem att uttrycka sina klagomål skriftligen. Man föredrar att de frustrerade får utlopp på nätet. Ofta betraktas klagomål med humor, med tanken: ”Åh, de klagar online. Och vad åstadkommer det? Och vad bra att de inte går längre än så.
Pennan löser inte allt
Idag tjänar tryckfriheten även som ett verktyg för att upprätthålla ordningen och därtill minimera fysisk mobilisering; om du har klagomål ska dessa framföras skriftligen.
Att uttrycka missnöje utanför tryckfrihetens ramar kan leda till konsekvenser, men också fördelar beroende på hur du gör det. Om du siktar på att segra, är pennan eller tangentbordet inte tillräcklig.
