Fick färre dagar, lägre inkomstgrund och 45 dagars avstängning efter att ha försökt rädda sitt bolag
En företagare fortsatte att driva sitt bolag utan lön när verksamheten slogs ut. Först efter flera månader gav han upp och anmälde sig arbetslös.
Då kom tre negativa beslut och straff från Unionens a-kassa.
Han fick 200 ersättningsdagar i stället för 300.
Hans ersättningsgrundande inkomst sattes till cirka 520 000 kronor, trots att hans årsinkomster uppges ha varit cirka 630 000 kronor 2024 och cirka 609 000 kronor 2025.
Dessutom stängdes han av från ersättning i 45 dagar, eftersom a-kassan ansåg att han borde ha fortsatt verksamheten längre.
Beslutet framstår som ett moment 22 för företagare: när han fortsatte utan lön sänktes hans skydd. När han till slut avslutade försöket ansågs han ha gett upp för tidigt.
Tre beslut – alla slog åt samma håll
Unionens a-kassas beslut slog mot företagaren på tre sätt.
Först sänktes ersättningsperioden från 300 till 200 dagar. Enligt uppgifter till Dagens Process berodde det på att a-kassan bara räknade in de senaste lönerna för de senaste tolv månaderna som inkomstmånader. De månader då företagaren arbetade utan lön för att rädda bolaget fick därmed direkt negativ effekt trots att reglerna är annorlunda för företagare.
Sedan sattes den ersättningsgrundande inkomsten till cirka 526 000 kronor, trots att företagaren enligt uppgift haft årsinkomster på cirka 630 000 kronor och 609 000 kronor de två föregående åren. För företagare finns särskilda regler om att inkomster kan beräknas utifrån tidigare taxerade år, och att det mest förmånliga alternativet ska väljas.
Till sist stängdes han av från ersättning i 45 dagar, eftersom a-kassan ansåg att han borde ha fortsatt verksamheten längre.
Resultatet blev att försöket att rädda bolaget utan lön inte bara misslyckades affärsmässigt. Det användes också mot honom i arbetslöshetsförsäkringen – genom färre dagar, lägre inkomstgrund och avstängning.
1. Färre ersättningsdagar: arbetade utan lön – räknades som noll
Företagaren tog ut lön under 2025, men därefter följde flera månader utan löneuttag. Under januari, februari, mars och april 2026 arbetade han enligt uppgift vidare i bolaget utan lön för att försöka rädda verksamheten.
Unionens a-kassa bedömde därefter att han inte arbetat de senaste tolv månaderna.
Orsaken var alltså inte att han hade varit passiv.
Orsaken var att han arbetade utan lön.
De månaderna utan lön räknades därför inte som inkomstmånader. Konsekvensen blev att ersättningsperioden sattes till 200 dagar i stället för 300.
I praktiken fick det obetalda arbetet en direkt negativ effekt i a-kassans beräkning.
2. Lägre inkomstgrund: 526 000 trots högre årsinkomster
Samtidigt beräknade Unionens a-kassa den ersättningsgrundande inkomsten till cirka 526 000 kronor.
Det väcker frågor.
Enligt uppgifter till Dagens Process hade företagaren en årsinkomst på cirka 630 000 kronor under 2024 och cirka 609 000 kronor under 2025.
Trots det landade a-kassan i ett lägre underlag.
Unionens egen information anger att företagare kan få inkomstvillkoret prövat på flera sätt: på inkomster under tolv månader före arbetslösheten, på ett genomsnitt av inkomsterna i senaste beslut om slutlig skatt eller på ett genomsnitt av de två föregående besluten om slutlig skatt. Det anges också att det alternativ som är mest förmånligt för den sökande ska väljas.
Mot den bakgrunden blir frågan varför inkomstgrunden sattes till cirka 526 000 kronor – och inte närmare de högre årsinkomsterna.
3. Avstängning: ansågs ha slutat för tidigt
Det tredje bakslaget var avstängningen.
Unionens a-kassa beslutade enligt uppgifter till Dagens Process att företagaren skulle stängas av från ersättning i 45 dagar.
Motiveringen var att han borde ha fortsatt verksamheten längre.
Men det är just detta som gör beslutet svårt att förstå: företagaren hade redan fortsatt verksamheten utan lön i flera månader.
När han fortsatte utan lön slog det mot hans ersättningsdagar. När han sedan avslutade försöket ansågs han ha avslutat för tidigt.
Moment 22: fortsätt – men straffas om du gör det
Beslutet skapar därför en försäkringsrättslig fälla.
Om företagaren fortsätter verksamheten utan lön riskerar han att få färre ersättningsdagar och lägre ersättning.
Om han avslutar verksamheten riskerar han avstängning.
I det aktuella fallet drabbades han av båda delarna.
Det är den centrala konflikten i beslutet: a-kassan tycks kräva mer uthållighet, men använder samtidigt den redan visade uthålligheten mot honom.
A-kassan svarar inte på sakfrågorna
Dagens Process har ställt frågor till Unionens a-kassa om hur beslutet går ihop.
Frågorna rör bland annat hur en företagare kan anses ha avslutat verksamheten för tidigt, samtidigt som de månader han arbetade vidare utan lön används för att minska hans ersättningsperiod.
Frågorna rör också varför inkomstgrunden satts till cirka 526 000 kronor trots högre årsinkomster under 2024 och 2025.
Unionens a-kassa har inte besvarat sakfrågorna.
I ett mejlsvar skriver a-kassan:
“Vi har sekretessbelagda uppgifter i ärenden och kan inte kommentera enskilda fall. För allmän information om företagande hänvisar vi till vår webbplats.”
Men frågorna handlar inte bara om ett enskilt ärende.
De handlar om hur reglerna tillämpas på företagare som försöker rädda en verksamhet innan de söker ersättning.
Företagare riskerar att förlora oavsett
Företagarens agerande kan beskrivas som motsatsen till passivitet.
Han stängde inte bolaget direkt. Han försökte fortsätta. Han avstod från lön när verksamheten inte bar det. Han försökte rädda bolaget innan han vände sig till a-kassan.
Ändå blev resultatet:
färre ersättningsdagar,
lägre ersättningsgrundande inkomst,
och 45 dagars avstängning.
Det är svårt att se hur det stärker arbetslinjen.
Snarare skickar beslutet en signal till företagare att det kan bli riskabelt att försöka rädda en verksamhet för länge.
Den obesvarade frågan
Till slut återstår den fråga Unionens a-kassa ännu inte har besvarat:
Vad skulle företagaren ha gjort?
Skulle han ha fortsatt ännu längre utan lön – och därmed riskerat ännu sämre ersättning?
Eller skulle han ha avslutat tidigare – och därmed riskerat avstängning?
I det aktuella fallet försökte han rädda verksamheten, arbetade utan lön och anmälde sig arbetslös först när bolaget inte längre gick att rädda.
Ändå blev han straffad på tre sätt.