En man har personligen påförts cirka 290 000 kronor i skatt och hans företag ca 200 000 kronor i arbetsgivaravgifter efter att Skatteverket bedömt att löner som betalats ut till utlandsanställda i själva verket ska behandlas som hans egna inkomster. Ärendet gäller ett IT-bolag och rör bland annat arbete med digital publicering och framtagning av stora mängder SEO-innehåll. I den överklagan som getts in görs gällande att de aktuella lönerna avsett verkligt arbete som utförts av anställda utomlands, bland annat genom AI-assisterad innehållsproduktion.

Ljudinspelningar avslöjar hur IT okunskap ligger till grund för beslut om att påföra skatt

Vi har tagit del av ljudinspelningar från ett telefonsamtal mellan självständiga reportrar och Skatteverkets handläggare Amela Vakufac. Enligt inspelningarna uppger hon att det var hon själv som kontrollerade bolagets startsida i samband med myndighetens utredning, för att avgöra om det där fanns spår av de tusentals SEO-artiklar som de anställda ska ha producerat.

Problemet är att SEO-artiklarna aldrig publicerades på startsidan. När handläggaren inte såg de tusentals SEO-artiklar som de utlandsanställda producerat menade hon i stället att om tusentals SEO-artiklar faktiskt hade producerats, så borde det ha skett förändringar i texterna på startsidans övriga delar. Och med detta som utgångpunkt menade handläggaren att företagaren ljög om SEO artiklarna.

Som stöd för denna tes använde Amela Vakufac Wayback Machine, ett verktyg som tar snapshots, det vill säga skärmdumpar av en sajts startsida över tid. Genom detta går det att kontrollera vilka texter som fanns på startsidan exempelvis ett år tidigare.

SEO artiklar publiceras dock under unika URL:er och inte på startsidan. Att startsidan inte förändrats över tid bevisar inte avsaknaden av SEO artiklar. Amela Vakufac tyckte dock annorlunda.

Det stannar dock inte där. Beslutet slutgodkänns av Christoffer Holmgren Franzén på Skatteverket.

Det som gör saken ännu mer anmärkningsvärd är att Amela Vakufacs motiveringar inte tycks ha stoppats, korrigerats eller ifrågasatts internt, utan i stället har godkänts av överordnade och andra ansvariga inom myndigheten. Det ger intrycket av att problemet inte enbart rör en enskild handläggare, utan att det finns djupare brister i Skatteverkets interna kontroll, omdöme och kvalitetssäkring. När sådana resonemang tillåts passera hela vägen till ett slutligt beslut finns det skäl att ställa frågor om hur väl systemet inom Skatteverket egentligen fungerar.

Vi har sökt Amela Vakufac och Christoffer Holmgren Franzén för en kommentar.

Rättssäkerhetsfrågan står i centrum

Det som nu aktualiseras är därför inte bara om Skatteverkets slutsats är riktig i sak, utan också hur myndigheten kommit fram till den. När en utredning i ett IT-relaterat skatteärende bygger på bedömningar av webbpublicering, domänstruktur och digital produktion blir frågan om teknisk sakkunskap central.

Om avgörande slutsatser har dragits utifrån en begränsad kontroll av startsidan, samtidigt som den som utfört kontrollen uppger att hon saknar IT-kunskaper, uppstår frågor om både metod och rättssäkerhet.

Skatteverkets beslut har överklagats. I överklagandet anförs att lönerna varit verkliga, att de avsett arbete som utförts av de anställda och att myndighetens bedömning vilar på tekniskt missvisande utgångspunkter. Det anförs också att lönerna redan beskattas i de anställdas hemländer, vilket enligt överklagandet förstärker invändningen mot att samma medel nu behandlas som om de tillfallit bolagets företrädare personligen.