Tänk om vi hade myndigheter i Sverige som gissar i sina beslut? Förfärligt va? Men det är exakt det Skatteverket medger i mejl till oss på Dagens Process att man precis gör. Och ett nyligen förslagsbeslut mot att skönsbeskatta en bolagsägare visar just på att Skatteverket gissar i hur teknik fungerar.
I mejl till Dagens Process medger Skatteverket att myndigheten inte har specialistkompetens inom alla områden som kan bli relevanta i en revision – inklusive tekniska frågor. Och om man ändå inte har kompetensen så går ju beslut att överklaga. Skatteverket tycks inte förstå att domstolarna inte är en förlängning av myndighetens kompetens.
Det är här rättssäkerhetsproblemet blir konkret: Skatteverket har i flera ärenden byggt sina slutsatser på tekniska antaganden som tyder på bristande förståelse för hur webbpublicering fungerar. I ett fall har en man fått ett beslutsförslag där Skatteverket ifrågasätter att arbete över huvud taget utförts och därför behandlar utbetalda löner till anställda som om de i själva verket vore mannens egna medel. Som bärande skäl anges att myndigheten inte kunnat se några SEO-artiklar via webbplatsens startsida – trots att mannen har redovisat underlag som visar att det finns tusentals publicerade artiklar listade i webbplatsens webbplatskartor.
Skatteverket verkar ha missförstått sin uppgift: domstolarna är inte till för att rätta myndighetens gissningar och felbeslut.
Skönsbeskattning på tekniska antaganden kräver faktisk kompetens – inte gissningar
När Skatteverket går mot skönsbeskattning är kravet på metodik extra högt. Skönsbeskattning bygger på att myndigheten gör en uppskattning när underlag anses otillräckligt. Om den uppskattningen vilar på tekniska antaganden som myndigheten inte behärskar – eller inte har säkrat genom specialiststöd – blir beslutet i praktiken en gissning med stora ekonomiska konsekvenser.
En myndighet får inte “gissa” i beslutsfattande. Om tekniken är bärande måste den vara korrekt utredd, korrekt förstådd och byggd på verifierbara underlag.
Oaktsamhet kan utgöra brottet tjänstefel
Oaktsamhetsfrågan: att veta att man kan ha fel och ändå köra vidare
Skatteverkets mejl gör också en sak tydlig: man vet att specialistkompetens kan saknas. Om man i ett sådant läge ändå låter ett tekniskt antagande bära ett beslutsförslag, utan att säkra kompetensen via it-revisor/it-forensiker eller kompletterande utredning, då handlar det inte om en “bedömning” – utan om oaktsamhet i utredningsansvaret vilket kan utgöra ett tjänstefel.
I allvarliga fall kan oaktsam myndighetsutövning också aktualisera ansvarsfrågor. Poängen är inte att slå fast ansvar på förhand – poängen är att det är rättsosäkert att ens hamna där.
Överklaga så kanske det blir rätt säger Skatteverket
“Det går att överklaga” är inte en ursäkt
Att domstol kan pröva beslut är inte en kvalitetssäkring av bristfällig metod i första instans. Om Skatteverket gör fel ska det inte vara upp till den enskilde att bära kostnad, tid och risk för att få felaktiga tekniska resonemang korrigerade i efterhand.
Skatteverket har ju totalt missat vilken uppgift den har. Domstolar finns inte till för att korrigera deras gissningar och felaktiga beslut
