En handläggare vid Skatteverket har JO-anmälts och polisanmälts i samband med en pågående tvist om hur myndigheten utrett digitalt arbete kopplat till AI-genererade SEO-texter. Enligt anmälaren har Skatteverkets handläggning präglats av allvarliga brister som riskerar att leda till en felaktig skönsbeskattning.
Bakgrund: AI-texter och utlandsanställda
Ärendet rör ett digitalt bolag där två utlandsanställda personer, enligt uppgifter från anmälaren, producerat AI-genererade texter som publicerats som sökmotoroptimerat innehåll. Skatteverket ska i sin utredning ha ifrågasatt om produktionen över huvud taget har skett och aviserat åtgärder som skulle kunna innebära att bolagsägaren beskattas för ersättningar som betalats ut till de utlandsanställda.
JO-anmälan: kritik mot metod och handläggning
JO-anmälan tar sikte på Skatteverkets handläggning och utredningsmetod. Anmälaren hävdar att myndigheten använt irrelevanta kontrollpunkter för att bedöma om produktionen existerar, bland annat genom att fokusera på webbplatsens startsida och resonera utifrån hur sidan förändrats över tid. Enligt anmälan bygger Skatteverkets slutsatser dessutom på granskning av ett begränsat antal länkar trots att produktionen, enligt anmälaren, består av tusentals artiklar under unika URL:er.
JO-anmälan lyfter även att relevanta och objektiva verifieringskällor ska ha lämnats in eller påtalats utan att bemötas i sak, exempelvis sitemap-data och uppgifter kopplade till sökmotorindexering.
Polisanmälan: misstanke om brott i myndighetsutövning
Parallellt med JO-anmälan har en polisanmälan lämnats in. Enligt anmälaren gäller den misstanke om brott i samband med myndighetsutövningen i ärendet, med utgångspunkt i hur Skatteverkets bedömning formulerats och vilka slutsatser som dragits trots att materialet enligt anmälaren varit tekniskt möjligt att verifiera.
Enskilt åtal – en snabbare väg till straffansvar än åklagarens åtal
Nu är det upp till åklagaren att bedöma om polisanmälan ska leda till förundersökning och i förlängningen åtal eller om ärendet läggs ned. Men det många missar är att rättssystemet också innehåller en ventil: enskilt åtal. Om åklagaren väljer att inte gå vidare kan den drabbade själv driva ansvarsfrågan i domstol. Det gör enskilt åtal till en genväg till straffrättslig prövning – inte för att beviskraven blir lägre (de är exakt desamma), utan för att processen inte längre är helt beroende av åklagarens prioriteringar och resursläge.
