I över ett år har Nordea – Sveriges största bank – godtyckligt blockerat betalningar från sina egna kunder till ett svenskt företag. Ingen annan bank i Sverige, Norden eller resten av världen har gjort samma sak. Nu har både Finansinspektionen och Konkurrensverket inlett någon form av granskning, men deras agerande är långsamt – medan företagets affär skadas varje dag.
Saken är lika absurd som allvarlig: Nordea har på eget bevåg valt att systematiskt stoppa alla betalningar från sina kunder till ett specifikt svenskt företag. Oavsett om det rör sig om kortbetalning, direktbetalning eller andra digitala lösningar, stoppas transaktionerna – utan förklaring. Företaget drabbas ekonomiskt. Kunderna nekas tillgång till tjänster. Men Nordea tiger.
En bank som sätter sig över marknaden
Det handlar inte om någon gråzonstjänst. Inte om något oseriöst bolag. Det handlar om en fullt laglig, registrerad och skattebetalande svensk verksamhet som tusentals människor använder – men som Nordea valt att isolera.
Ingen annan bank i världen har sett något problem. SEB, Handelsbanken, Swedbank, Danske Bank och internationella banker fungerar som de ska. Det är endast Nordea som blockerat. Det sker inte av misstag. Det är en aktiv spärr – och Nordea vägrar säga varför.
“Det är en total rättslöshet. Vi har mejlat, ringt, begärt besked – men de ignorerar oss helt. Samtidigt slår deras agerande direkt mot vår försäljning. Det är maktmissbruk på högsta nivå,” säger företagets representant.
Myndigheter har inlett granskning – men allt går långsamt
Efter att Nordea vägrat kommunicera har ärendet anmälts till både Finansinspektionen och Konkurrensverket. Båda har bekräftat att någon form av granskning sker – men det går i snigelfart. Under tiden fortsätter Nordea att skada företagets verksamhet, dag efter dag.
Företaget kräver nu att myndigheterna slutar agera som byråkratiska expeditionskontor och faktiskt står upp för den fria konkurrensen och det ekonomiska system de är satta att övervaka.
“Det handlar inte bara om oss längre. Om en bank tillåts godtyckligt blockera företag utan motivering – då är det här något som kan drabba vem som helst i morgon. Vi pratar om en grundpelare i hela det digitala samhället: att betalningar ska fungera.”
Kundernas pengar stoppas – utan deras vetskap
Värst drabbade är kunderna själva. De tror att betalningen gått igenom – men i själva verket stoppas transaktionen på Nordeas sida. Ingen varning. Inget meddelande. Ingen möjlighet att välja.
Det innebär i praktiken att Nordea agerar som grindvakt över vad deras kunder får och inte får använda sina egna pengar till. Det är censur via betalsystemet – och det sker i det tysta.
Bankernas makt måste granskas
Nordea:s agerande blottar en oroväckande utveckling där banker i allt större utsträckning agerar som moralpolis, plattformsägare och grindvakt – utan transparens, utan konsekvenser, och utan skyldighet att stå till svars.
- Vad krävs för att hamna på bankens svarta lista?
- Hur många andra företag drabbas men vågar inte säga något?
- Varför får en bank överhuvudtaget möjlighet att göra detta?
Företaget bakom den blockerade sajten har samlat in dokumentation, skärmdumpar och vittnesmål från kunder – och är beredda att driva ärendet hela vägen till domstol om det krävs.
“Det här är inte över. Vi har inte råd att vara tysta. Och vi tänker inte backa bara för att det är Nordea. Tvärtom.”
Vilka brott kan Nordea ha gjort sig skyldig till?
Här nedan listar vi potentiella brott som Nordea kan ha gjort sig skyldig till.
1. Otillbörligt gynnande av vissa företag
Lagrum: Konkurrenslagen (2008:579), 2 kap. 1 §
Om Nordea blockerar ett företag utan objektiva skäl men låter andra likvärdiga företag ta emot betalningar, kan det räknas som konkurrenssnedvridning.
🔹 Brott: Otillbörligt gynnande eller diskriminering på marknaden
🔹 Tillsynsmyndighet: Konkurrensverket
🔹 Påföljd: Åläggande, vite eller skadestånd
2. Missbruk av dominerande ställning
Lagrum: Konkurrenslagen, 2 kap. 7 § samt EUF-fördraget artikel 102
Nordea är en av de största bankerna i Sverige. Om de utnyttjar sin marknadsposition för att försvåra för en konkurrent eller ett annat företag, kan det räknas som missbruk av dominerande ställning.
🔹 Brott: Marknadsdominansmissbruk
🔹 Exempel: Avskärma företag från nödvändiga tjänster (t.ex. betalningar)
🔹 Påföljd: Höga böter (upp till 10 % av omsättningen)
3. Otillbörlig marknadspåverkan
Lagrum: Marknadsföringslagen (2008:486), 5 och 6 §§
Även om Nordea inte själva marknadsför något i detta fall, kan blockeringsåtgärderna indirekt skapa otillbörlig påverkan på konsumentens möjlighet att välja fritt, om det inte kommuniceras öppet.
🔹 Brott: Otillbörlig affärsmetod
🔹 Tillsynsmyndighet: Konsumentverket
🔹 Påföljd: Förbud, föreläggande, marknadsstörningsavgift
4. Brott mot betaltjänstlagen
Lagrum: Lag (2010:751) om betaltjänster
Om Nordea utan saklig grund förhindrar transaktioner som annars skulle ha gått igenom enligt betaltjänstlagens regelverk, kan det betraktas som brott mot skyldigheten att tillhandahålla betaltjänster objektivt och icke-diskriminerande.
🔹 Brott: Otillåten diskriminering av betaltjänstanvändare
🔹 Tillsynsmyndighet: Finansinspektionen
🔹 Påföljd: Tillsynsbeslut, sanktioner, återkallande av tillstånd (i grova fall)
5. Brott mot banksekretess eller vilseledande kommunikation
Lagrum: Lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Om Nordea har lämnat ut falsk eller vilseledande information till sina kunder om varför betalningarna inte fungerar (t.ex. ”tekniskt fel” trots att det är en medveten blockering), kan det strida mot god banksed.
🔹 Brott: Vilseledande information / bristande transparens
🔹 Tillsynsmyndighet: Finansinspektionen
