Sverige först ut i Europa med att potentiellt bryta mot EU:s nya mediefrihetslag
Sverige står nu inför sitt första men även Europas verkliga test av den nya Europeiska mediefrihetsförordningen (EMFA), som är direkt tillämplig EU-lag sedan maj 2024. Trots EMFA:s tydliga och bindande skydd för journalistisk verksamhet och källor har åklagare i Södertörns tingsrätt väckt åtal som på flera punkter tycks stå i direkt strid med förordningen.
Om detta bekräftas kan Sverige ha begått ett extremt allvarligt brott mot sina skyldigheter som EU-medlem och riskerar att skada både pressfriheten och förtroendet för det svenska rättssystemet.
EMFA skyddar domänägare och källor
Åtalet riktar sig mot domänägare och källperson
Målet gäller grovt förtal och grov förgripelse mot tjänsteman. De två åtalade är dels en person som äger flera domäner där kritiska artiklar mot Tullverkets kroppsvisitationer publicerats, dels den person som själv utsatts för en nakenkontroll på Arlanda och därefter anmält Tullverket till JO.
Förhört stort antal personer om källa och publicist
Förbjuden bevisning i direkt strid med lagstiftningen
Åklagarens bevisning består till stor del i att den ene åtalade är domänägare och att den andre lämnat uppgifter till JO samt att man efterforskat och hållit förhör med ett stort antal personer för att försöka få fram bevis för om de åtalade kan vara källan eller publicisten. Därutöver ingår i bevisningen handlingar som rör att en journalist begärt ut uppgifter från Tullverket och överklagat till Kammarrätten – allt i syfte att styrka en koppling mellan honom och de aktuella artiklarna. Detta innebär att staten aktivt efterforskat, identifierat och använt källinformation från en offentlig myndighetsanmälan och förvaltningsöverklagande som bevis för att väcka åtal – något EMFA är uttryckligen skriven för att förhindra.
Efterforskningsförbudet trotsas
EMFA:s förbud mot efterforskning och avskräckande rättsliga åtgärder
Europeiska mediefrihetsförordningen förbjuder medlemsstater från att använda rättsliga eller administrativa åtgärder som kan avskräcka källor eller leda till att deras identitet avslöjas. Artikel 4 förbjuder uttryckligen att använda åtal eller sanktioner mot leverantörer av medietjänster eller deras källor i syfte att avslöja eller straffa dem.
Domänägare omfattas av förordningens definition av ”leverantörer av medietjänster”, och att använda domänägarskap som enda eller huvudsaklig grund för åtal är därför direkt problematiskt. På samma sätt är en persons JO-anmälan en del av hans eller hennes möjlighet att kommunicera missförhållanden – och att staten använder den anmälan som bevis mot personen själv är i direkt konflikt med syftet att skydda källor.
Ingen förståelse för EMFA
Extremt allvarliga brister i svensk rättstillämpning
Trots att EMFA har företräde framför nationell lag vid konflikt finns starka tecken på att varken åklagare, försvarare eller domstol i målet förstått eller tillämpat förordningen korrekt. Svar från svenska myndigheter tyder på att kunskapen om EMFA är mycket låg och att åklagaren inte ens gjort en systematisk prövning av om åtalet är förenligt med EU-rätten.
Det är en extremt allvarlig brist i svensk rättstillämpning att åklagarmyndigheten kan väcka åtal utan att ha bedömt effekten av en bindande EU-förordning. Detta är inte bara ett internt problem – det är ett potentiellt brott mot Sveriges fördragsfästa skyldigheter som EU-medlem.
Sverige riskerar bli först i Europa att bryta mot EMFA:s förbud
Risk för allvarlig konflikt med EU
Om rättegången genomförs utan att EMFA respekteras riskerar Sverige att fällas för brott mot unionsrätten och bli föremål för ett överträdelseförfarande från EU-kommissionen. Att ett EU-land i praktiken jagar journalisters källor och domänägare genom åtal är något som direkt skulle undergräva trovärdigheten för Sveriges åtaganden om pressfrihet och rättsstatlighet.
Sammanfattning
Detta mål är inte ett ”vanligt” förtalsmål. Det är ett principiellt testfall för om Sverige förstår och respekterar EU:s mediefrihetsförordning. Att åtala personer baserat på deras roll som domänägare eller som källa som gjort en JO-anmälan går emot själva syftet med EMFA:s skydd mot efterforskning och avskräckande rättsliga åtgärder.
Sveriges rättsväsende står nu inför en tydlig och extremt allvarlig fråga: Är man beredd att respektera EU-rätten och garantera skydd för journalistiskt arbete – eller riskerar man att bli det första landet som öppet bryter mot den nya europeiska mediefrihetslagen?
